Ett barn blir till

Fotografiska, Stockholm (Travelling Exhibition)

Visades första gången 21 maj – 5 september 2010

Utställningen innehåller 30 fotografier ur Lennart Nilssons världskända serie i storformat. Curator: Michelle Marie Roy

Sedan Stockholm också visad i Berlin, Borgvik, Lidköping, Marstrand, Vasa och Borås.

För mer information:  Johan.Vikner@fotografiska.se

Läs mer

Från Fotografiskas hemsida 2017

Till minne av Lennart Nilsson – Delar ur utställningen Ett Barn Blir Till

6 februari — 14 maj, 2017 Han var den som klippte bandet vid invigningen 21 maj 2010 och en av de första att ställa ut på Fotografiska. För det är vi evigt tacksamma. Lennart Nilsson (1922 – 2017), den störste av dem alla har gått bort 94 år gammal, men minnet av hans verk kommer leva vidare många fler år.

Som en hyllning till denne renässansperson som nyfiket och ständigt utvecklade fotografiet, både tekniskt och konstnärligt, visar vi återigen delar ur Ett barn blir till, fotografier i storformat ur Lennart Nilssons världskända serie. Vid utställningen på Fotografiska 2010 var det många av dem som aldrig tidigare hade visats.

– Vad inte alla kommer ihåg är att Lennart Nilsson redan från början av sin gärning även var Sveriges bästa dokumentärfotograf. Hans skildringar av Stockholm var episka och han en mästare både i komposition och närvaro i mötet, vilket alltid är det som skapar storheten, berättar Jan Broman.

Ett barn blir till tar med oss på en svindlande färd mot livets början som Lennart Nilsson, med sitt banbrytande arbete inom vetenskaplig medicinsk fotografi, bjöd in oss att följa. Hans experiment med elektronmikroskop med förstoringar på flera hundra tusen gånger, gav honom möjligheten att skapa högupplösta fotografier ingen tidigare sett. Fotografiskas VD Jan Broman, grundare tillsammans med brodern Per Broman, kände Lennart Nilsson sedan länge då brödernas far Rolf Broman var kopist åt legendaren.

Lennart Nilsson mycket trevlig, generös och gav alltid 100 procent. Hans livsverk är fantastisk och Ett barn blir till är ett av de viktigaste bilddokumenten som producerats.

– Han var alltid oerhört engagerad i alla delar av den fotografiska processen och att han invigde Fotografiska betydde mycket för oss. Han var en framstående forskare som ständigt arbetade och var aktiv in i det sista. När han hade en vision av ett fotografi drev han på den tekniska utvecklingen tills han kunde ta bilden precis som han tänkt sig, säger Jan Broman.

Arbetet med Ett barn blir till började redan 1953 och tog Nilsson tolv år. När tidskriften LIFE 1965 publicerade reportaget på 16 sidor plus omslag, sålde hela tidningsupplagan om 8 miljoner exemplar slut på några dagar. Bara månlandningen 1969 har sålt fler nummer.

Boken Ett barn blir till gavs ut 1965. Sedan dess har den reviderats ett flertal gånger och den senaste utgåvan kom år 2009. Samma år tilldelades Lennart Nilsson hederstiteln Professors namn av Sveriges regering. Utmärkelsen delas ut främst för insatser som har stor folkbildande betydelse.

 
SVT 28 januari 2017

Själens obotliga ensamhet i Lennart Nilssons bilder

Lennart Nilsson tillhörde den generation fotografer som genom efterkrigstidens stora bildtidningar förnyade fotojournalistiken. Men det är som skildrare av det mänskliga livets uppkomst som han var banbrytande och unik. Nu när hans eget liv på jorden är slut blir den existentiella dimensionen av hans bilder ännu mer påtaglig, skriver Anders Jansson, kulturjournalist på SVT.

För när Lennart Nilsson förstummade en hel värld genom sina bilder av foster, ägg, och spermier så var det inte bara på grund av vetenskapliga landvinningar eller tekniska framsteg. Om han inte genom sin tidiga bana som journalist hade lärt sig att den estetiska berättelsen är överordnad den enskilda bilden skulle han förmodligen hamnat i ett snävare medicinskt sammanhang med sitt arbete.

 

Det är ingen slump att de bilder som nådde oss från människans resor ut i rymden under 1960-talet och Lennart Nilssons fotografier av foster från samma tid påminner så mycket om varandra. Svävande kroppar omgivna av mörker. Liv som upprätthålls av en skyddande kapsel eller fostersäck. Människan som får blodet syresatt via en navelsträng eller slang.

Vi såg oss själva och kanske själens obotliga ensamhet i Nilssons bilder. Men också förstås det förunderliga med hudens alla detaljer, de fina hårstrån som är början till ett ögonbryn redan i vecka 16, fingrar med anlag till naglar. Fostret som ser ut att att suga på tummen eller slå kullerbyttor i tyngdlöshet med sprattlande ben.

Men i själva verket var ju Lennart Nilssons val av ljussättning och bakgrund i dessa bilder betydligt mer estetiskt än realistiskt. Alla som varit gravida har själva upplevt den trånga symbiosen – snarare än känslan av att rymma ett oändligt universum inombords. På så vis blir bilderna också bärare av en livsåskådning – den ensamma individen i den svarta rymden, frikopplad från alla sammanhang. Vi är utlämnade åt oss själva.
I boken ”Ett barn blir till” och barnboken ”Så blev du till” är Lennart Nilssons pedagogiska ambitioner tydliga. Han ville verkligen, och lyckades, skapa den ultimata beskrivningen av allt som händer från att två blickar möts tills en förlossning är över.

Den kemiska reaktionen i hjärnan vid kåtheten, ägget och spermiernas minsta beståndsdelar, varje litet steg i fosterutveckling från första celldelning till färdig människa. Miljoner människor världen över har läst och sett och förundrats och fängslats av Lennart Nilssons skapelseberättelse. Ingen har gjort det bättre och mer genomgripande.

Svepelektronmikroskopet blottlägger alla detaljer vilket bara gör mysteriet ännu större.

Hur kan egentligen en människa bli till?

Anders Jansson, Kulturnyheterna/SVT