Myror

 

1954 ägnar sig Lennart Nilsson åt att dokumentera myrornas liv. Han tillbringar flera månader i skogen nära sitt hem, med pappa Nils som assistent. Reportaget publicerades samma år i bildtidningen Se och 1959 kom boken Myror med 101 fotografier och text av Carl H. Lindroth, professor i entomologi. I Se kallades bilderna för ”reportaget hela världen vill se.”

”Under flera år hade jag burit på idén att skildra myrornas liv i fotografier tagna direkt i deras egen värld, ute i naturen. De bilder av myror som jag sett publicerade tidigare var ofta avsedda för artbestämning. De hade avlivats först, och sedan fotograferats med stela ben och i onaturliga ställningar. Jag ville ta bilder med verkligt liv…

… Ibland ser det bara ut som om myrorna vet vad de ska göra. De springer runt och är hyperaktiva, men de vet egentligen inte varför. De tänker inte, de bara gör saker.
Likheterna mellan myrornas och vårt samhälle är uppenbara. Det var stort för mig att få publicera hela berättelsen i Se 1954, eftersom bilderna gav tillträde till en annars osynlig värld.”

Frågan är om han inte under de år han arbetade med detta verk kom myrorna närmare in på livet än myrorna själva…” (Harry Martinson, nobelpristagare i litteratur)