Verk

“Mordet på en cancercell”

Dagens Nyheter|1981|Vetenskapsfotografi

Lennart Nilsson hade fått ett nytt elektronmikroskop från japanska JEOL och med detta tog han bilderna av "mördarceller" som angriper cancerceller. Det fanns omkring 250 SEM i Norden vid den tiden. Hälften av dessa var placerade inom industrin.

Två cancerceller, en på var sida om en mördarcell. Bilden är färglagd av Gillis Häägg för boken "Kroppens Försvar" (1985). ©Lennart Nilsson/Boehringer International GmbH/SPL

Det här är närbilder av den kamp som oavbrutet tycks pågå i våra kroppar, en strid mellan cancerceller och immunförsvaret ‘commandosoldater’ – de specialiserade lymfocyter (vita blodkroppar) som fått den dramatiska benämningen ‘mördarceller’.

(…)

Låt vara att det inte ser ut riktigt så här inuti kroppen, där cellerna ligger tätt intill varandra som tegelstenar i en murad vägg, och där mördarceller snarare ålar sig in mellan dem – men det är så här det går till!

Dagens Nyheter, 4 oktober 1981

  • Dramat kan börja. "David och Goliat" öga mot öga. Den stora taggiga klumpen med trådliknande 'ben' är cellen från en blåscancer. Det lilla nystanet är mördarcellen. När den här bilden togs var mördarcellen sovande. När cellen aktiveras ändras dess form drastiskt. ©Lennart Nilsson/Boehringer International GmbH/SPL
  • En snabel med fingerliknande utskott bildas. Med hjälp av dessa kan den lilla försvarscellen (nere till vänster i bilden) komma tätt inpå cancercellen. ©Lennart Nilsson/Boehringer International GmbH/SPL
  • Mördarcellerna ger cancercellen "nådastöten". ©Lennart Nilsson/Boehringer International GmbH/SPL
  • En mördarcell ger cancercellen "the kiss of death". ©Lennart Nilsson/Boehringer International GmbH/SPL
  • Det urblåsta skalet av en död cancercell. Hålet är kvar efter "dödskyssen". ©Lennart Nilsson/Boehringer International GmbH/SPL
  • Dramat kan börja. "David och Goliat" öga mot öga. Den stora taggiga klumpen med trådliknande 'ben' är cellen från en blåscancer. Det lilla nystanet är mördarcellen. När den här bilden togs var mördarcellen sovande. När cellen aktiveras ändras dess form drastiskt. ©Lennart Nilsson/Boehringer International GmbH/SPL
  • En snabel med fingerliknande utskott bildas. Med hjälp av dessa kan den lilla försvarscellen (nere till vänster i bilden) komma tätt inpå cancercellen. ©Lennart Nilsson/Boehringer International GmbH/SPL
  • Mördarcellerna ger cancercellen "nådastöten". ©Lennart Nilsson/Boehringer International GmbH/SPL
  • En mördarcell ger cancercellen "the kiss of death". ©Lennart Nilsson/Boehringer International GmbH/SPL
  • Det urblåsta skalet av en död cancercell. Hålet är kvar efter "dödskyssen". ©Lennart Nilsson/Boehringer International GmbH/SPL

Hur kan Lennart Nilsson i bild fånga mördarcellernas framgångsrika kamp mot cancercellerna?

Det börjar med levande material. När kirurgen avlägsnar ett område angripet av cancer tas cancercellerna till vara. De får fortsätta att leva under bästa tänkbara förhållanden – en sorts drivhusmiljö.

När cancercellerna mognat blandas de med de slags lymfocyter som kallas mördarceller. De är isolerade ur blod.

I 37 graders temperatur får naturen sedan ha sin gång. Mördarcellerna tar upp jakten på cancercellerna. Man låter dramat hålla på så länge att det nått det stadium man vill studera. Då avbryts den biologiska aktiviteten. Levande organismer dödas och fixeras precis som ett fotografi i den fotografiska processens fixerbad.

En ytterligare tunn hinna av metallerna palladium eller guld förångas över preparatet.

Sedan placeras det under vakuum i ett så kallat svepelektronmikroskop.

Dagens Nyheter, 4 oktober 1981

Teamet bakom dessa bilder var fotografen Lennart Nilsson, den irakiska veterinären Razzak Al Sheikly och professor Peter Perlmann.