Verk

Liv i hav

Fiskebäckskil|1958|Böcker, Fotojournalistik

Bildtidningen Se publicerar 1958 en serie reportage med Lennart Nilssons bilder från livet under havsytan i Fiskebäckskil vid Sveriges västkust tagna mellan 1956-57.

Frisimmande manetliknande medusor av hydroiden Obelia (Laomedea) geniculata, Fiskebäckskil 1958. ©Lennart Nilsson/SPL

Vi har blivit så bortskämda med goda bilder att man snart kan tala om en ögats otacksamhet. Publiken är en Molok som kräver mer och mer. Vägen till modern känslodöd är i inte ringa grad en historia om övermätta ögon

Harry Martinson

  • Lennart Nilsson i sitt labb efter arbetet med Liv i hav
  • En svärm av havskrusbär (Pleurobrachia pileus)
  • Sjögurkans skelettpartiklar ligger samlade två och två, varav den ena är formad som ett ankare och den andra som en plättlagg.
  • Medusor av hydroiden Leuckartiara.
  • Tångsnällans omvända parning hör till ovanligheterna i sjurriket. Hanen har på bakkroppens undersida en ficka, bildad av två hudveck. Där placerar honan med hjälp av ett äggläggningsrör sina ägg. Hanen kan ställa sig till förfogande för flera honor om han har gott om plats i sin ficka. Hanens sperma befruktar äggen inne i fickan och embryoutvecklingen sätter igång. Här syns tångsnälleynglen lämna yngelrummet.
  • Tångsnällan har fångats av medusan och är nästan helt indragen i magröret, Fiskebäckskil 1957. © Lennart Nilsson/SPL/TT
  • En koloni av mossdjuret, Membranipora membranacea. Tentakelkronorna hos de enskilda djuren är utsträckta för att filtrera näring i vattnet. Alla mossdjur är kolonibildande och kan lätt misstas för växter. Djuren är tydligt avgränsade från varandra och sitter som i askar varifrån de kan sticka ut och dra in sin tentakelkrona.
  • En bläckfisken har besegrat en hummer, 1958
  • Havsanemonen Urticina (Tealia) felina drar in en fisk i sitt gap.
  • Den engelska versionen av boken Liv i hav
  • Lennart Nilsson i sitt labb efter arbetet med Liv i hav
  • En svärm av havskrusbär (Pleurobrachia pileus)
  • Sjögurkans skelettpartiklar ligger samlade två och två, varav den ena är formad som ett ankare och den andra som en plättlagg.
  • Medusor av hydroiden Leuckartiara.
  • Tångsnällans omvända parning hör till ovanligheterna i sjurriket. Hanen har på bakkroppens undersida en ficka, bildad av två hudveck. Där placerar honan med hjälp av ett äggläggningsrör sina ägg. Hanen kan ställa sig till förfogande för flera honor om han har gott om plats i sin ficka. Hanens sperma befruktar äggen inne i fickan och embryoutvecklingen sätter igång. Här syns tångsnälleynglen lämna yngelrummet.
  • Tångsnällan har fångats av medusan och är nästan helt indragen i magröret, Fiskebäckskil 1957. © Lennart Nilsson/SPL/TT
  • En koloni av mossdjuret, Membranipora membranacea. Tentakelkronorna hos de enskilda djuren är utsträckta för att filtrera näring i vattnet. Alla mossdjur är kolonibildande och kan lätt misstas för växter. Djuren är tydligt avgränsade från varandra och sitter som i askar varifrån de kan sticka ut och dra in sin tentakelkrona.
  • En bläckfisken har besegrat en hummer, 1958
  • Havsanemonen Urticina (Tealia) felina drar in en fisk i sitt gap.
  • Den engelska versionen av boken Liv i hav

Arbetet med reportagen sammanfattades i boken Liv i hav som kom ut året efter, 1959 på Tidens Förlag. Förordet var skrevs av den blivande nobelpristagaren Harry Martinson. Som flera andra av Lennarts bildberättelser väckt både reportageserien “Livets födelse” och boken Liv i hav stor uppmärksamhet. Inte många hade insett att så stor dramatik gömde sig under havsytan vid en vanlig svensk havsstrand.

“Arbetet med att fotografera livet i havet på 1950-talet utgjorde grunden till allt jag senare åstadkom om fosterutveckling och människokroppen. Det var när jag tog dessa bilder som jag lärde mig att arbeta metodiskt och vetenskapligt och det var då jag inledde samarbetet med vetenskapsmän och forskningsinstitutioner. Allt började med att jag studerade plankton en vårmorgon.”