Ett barn blir till

”Redan 1957 hade jag kunnat komma in och fotografera små, små detaljer; en navelsträng, ett pekfinger. Åtta år senare hade den tekniska utvecklingen skapat ett vidvinkelobjektiv som kunde placeras på endoskopet. Nu var det plötsligt ett ansikte som trädde fram där i mörkret.”

I Ett barn blir till får vi följa ett par blivande föräldrars vardag samtidigt som vi får ta del av fostrets utveckling under nio månaders graviditet. Allt illustrerat med Lennart Nilsson unika bilder.

Den första utgåvan kom ut i oktober 1965 på Albert Bonniers förlag i Stockholm, och skrevs av Axel Ingelman-Sundberg och Claes Wirsén. I dag är Ett barn blir till en av världens mest sålda fotoböcker och har påverkat miljontals människors syn på livet och barnafödande.

1976 utgavs den andra och en uppdaterad utgåva av den uppmärksammade boken. I den presenterades nya reportagebilder och nya bilder av fostrets utveckling, tagna med endoskop. Tack vare den nya tekniken hade Lennart Nilsson kunnat utveckla sitt arbete med att dokumentera människans inre.

Läs mer

En helt omarbetad version av Ett barn blir till kom ut 1990. I den använder Lennart Nilsson alla de tekniker han utvecklat under åren. Lars Hamberger, en i teamet bakom det första lyckade provrörsbarnet i Sverige, är ny författare. Temat är detsamma som i de tidigare böckerna, men utvecklingen inom medicin och teknik har gett anledning till förnyelse.

Många av bilderna är nya och boken är resultatet av flera års intensivt arbete med att dokumentera de första minuterna, timmarna, dagarna och veckorna när en människa blir till. Denna utgåva kommer ut i sammanlagt 17 länder.

2003 är det dags för ytterligare en edtion, och den femte, 2009, denna gång med bilderna i fokus.

Ett barn blir till är det verk som fått Lennart Nilsson inskriven i historieböckerna som något mycket mer än bara en skicklig fotograf. Bilderna på hur ett barn långsamt växer fram i livmodern fascinerar lika mycket idag som när de först publicerades i mitten av 60-talet.

Lennart Nilsson utforskade på egen hand den teknik han behövde i sitt banbrytande arbete. För att kunna visa fostrets utveckling använde han sig av makrolinser, ljusmikroskopi, svepelektronmikroskopi och endoskop med extrem vidvinkel.